Med ett täcke av vegetation får marken ett skyddande skal och blir inte direkt utsatt för påfrestningar av regn och blåst. Men odlad och öppen åkermark kan drabbas hårt av både vattenerosion och vinderosion.
Vattenerosion
På sluttande mark kan vattenerosionen bli betydande när regn piskar på öppen mark utan växttäcke eller växtrester i markytan. Med lerpartiklarna följer partikelbunden fosfor som samlas på lägsta punkten på fältet eller går förlorad i vattendrag.
Vinderosion
På torr och bar jord kan vinderosion ställa till med förödelse när studsande sandkorn piskar sönder nyuppkomna grödor. Men flytgödsel kan som på fotot dämpa vinderosionen genom att binda jorden och bromsa upp jordflykten.
Vatten för med sig P
Kraftiga regn och intensiv snösmältning kan transportera bort jord från åkermark. Med vattnet följer jordpartiklar, växtnäringsämnen och organiskt material ut till vattendrag, sjöar och hav. Kuperade fält är mest utsatta.
Ju brantare lutning marken har desto större blir erosionen eftersom vattnets hastighet ökar. En fördubbling av vattnets hastighet nerför sluttningen ger vattnet en 4 gånger högre erosionskraft på jorden. Förluster av fosfor (P) kan öka avsevärt med vattenerosion eftersom mycket fosfor är bunden till lerpartiklarnas yta.
Studsar med vinden
Också vind kan förflytta jordpartiklar av ungefär ett sandkorns storlek eller mindre när marken är torr och bar. Material < 1 mm rör sig studsande fram över jorden, medan material < 0,1 mm kan sväva fritt i vinden.
På detta sätt har lössjordar bildats som vindavsatta avlagringar. Med läplanteringar, stallgödsel på markytan och skyddsgrödor kan vinderosionen dämpas. Stora och öppna prärieområden i t.ex. USA och Kanada är kraftigt berörda av vinderosion.
Minimerad bearbetning lindrar
I sådana prärieregioner eller i områden med sluttande jordbruksmark rekommenderas och tillämpas olika former av minimerad jordbearbetning som en åtgärd mot både vind- och vattenerosion. Ett grundare bearbetningsdjup gör att skörderesterna samlas i marken översta skikt. I detta övre jordskikt ökar halten organiskt material som förbättrar aggregatstabiliteten och gör jorden mer motståndskraftig mot regndroppar slag och vindens piskande.
Om man plöjer sin jord och fälten är kuperade är konturplöjning en metod att minska risken för erosion. På det sättet utnyttjar man fältets topografi så att vattnet infiltrerar genom marken på plats i stället för att skjuta fart längs med plogfårans botten.
Växttäcke skyddar
Skörderesterna som lämnas kvar i markytan är en annan bidragande orsak till att minimerad bearbetning skyddar mot erosion. Generellt bromsar nämligen både växter och växtrester effektivt upp vattnets och vindens rörelser över markytan. Rent fysiskt skyddar också ett växttäcke eller växtrester aktivt mot t.ex. regndroppars slag på marken.
Av grödorna ger ett permanent växttäcke av vall bäst skydd medan spannmål erbjuder ett medelgott skydd. En radodlad gröda som sockerbetor eller majs lämnar jorden delvis bar och öppen och ger alltså sämre skydd. Allra sämst ur erosionssynpunkt är en bearbetad träda där inget växer och inga skörderester lämnas på markytan.
Ordlista:
Lössjord = lössjord är porös, vindtransporterad jord som ofta har kornstorlek i området kring silt, se tabell "Korngruppsindelning" i kapitel Jordens byggstenar. Lössjordar finns i Östeuropa och Ukraina och kan ha en mäktighet på över 100 meter
Konturplöjning = Konturplöjning innebär att man plöjer i riktning med höjdkurvorna
